Artiklar
|
Här kommer vi publicera artiklar under FN-dagen gällande våldsbejakande extremism.
|
Amnesty Internationals förväntningar på Nysmun 2019
Temat på morgondagens FN-möte är våldsbejakande extremism. De senaste åren har problemet med terrorism ökat avsevärt och under 2017 inträffade så många som 2 900 terrorattentat runt om i världen. Maja Johansson som är representant för Amnesty International berättar i en intervju med Nysmuns nyhetsredaktion att de ser mycket allvarligt på situationen. De anser att samtliga delegationer behöver enas och samarbeta för att kunna bekämpa terrorismen.
Varför anser ni att ämnet våldsbejakande extremism är viktigt att diskutera?
Avslutningsvis frågas Maja Johansson om hon ser fram emot banketten som kommer att hållas på eftermiddagen av FN-rollspelsdagen. Hon svarar att hon kommer att närvara och att hon ser fram emot en spektakulär kväll med god mat och roliga upptåg. Det hon ser mest fram emot är danspartyt.
Varför anser ni att ämnet våldsbejakande extremism är viktigt att diskutera?
- Vi Amnesty international anser att FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna bör efterföljas av alla och att ingen ska behöva leva i otrygghet. Den våldsbejakande extremismen är ett växande problem och den pågående utvecklingen är ohållbar. Vi ser därför mycket allvarligt på situationen och för att kunna få en lösning på frågan krävs länderna står eniga och samarbetar.
- Vi har förhoppningar om att delegationerna ska komma överens om att det är otänkbart att låta terroristgrupper få existera. Amnesty International hoppas att information om länder som stöttar våldsbejakande extremistgrupper kommer fram i ljuset så att det lättare går att ta itu med problemen.
Avslutningsvis frågas Maja Johansson om hon ser fram emot banketten som kommer att hållas på eftermiddagen av FN-rollspelsdagen. Hon svarar att hon kommer att närvara och att hon ser fram emot en spektakulär kväll med god mat och roliga upptåg. Det hon ser mest fram emot är danspartyt.
Delegaten från Egypten ger sina tankar och
förhoppningar om årets FN möte
I en intervju med NYSMUNs tidningsredaktion pratade delegaten från Egypten om landets åsikter på våldsbejakande extremism och varför detta ämne är viktigt att diskutera på en så hög nivå som FN.
Delegaten pratade också om vilka förväntningar Egypten har på FN och de andra delegationerna samt om delegationens förhoppningar på morgondagens FN möte.
Delegaten pratade även om förhoppningarna på den omtalade FN banketten som ska ta plats efter mötets slut. Delegatens inställning till den var mycket positiv.
-Varför anser du att ämnet våldsbejakande extremism är viktigt?
-Jo, för att det är ett gemensamt hot för hela världen och alla dessa hemska attacker som drabbar folk är på grund av det. Jag tror att det är något som berör hela världen och inte bara ett specifikt land. Därför tror jag att det är viktigt att man lägger tid på den här frågan för att hitta en lösning.
-Vad har du för förväntningar på FN och alla delegaterna?
-Vi hoppas ju att vi kommer fram till en lösning och vi är öppna för samarbete med medlemsländerna i FN och vi kommer se till att hitta någon bra lösning genom att samarbeta och visa våra förslag till alla länder och samtidigt kolla på andras resolutioner för att komma fram till någon bra lösning.
-Har Egypten något eget förslag för att lösa problemet med våldsbejakande extremism?
-Ja, vi i Egypten har alltid bidragit med både ekonomisk och militärt när det gäller att behålla freden. Vår militär går in och hjälper andra länder till exempel Syrien. Vi bidrar drabbade länder för att de ska komma ut från krisen. Men självklart är det inte något som bara vi kan göra. Vi måste få stöd från FN och alla medlemmar så att vi löser det här problemet. Vi tror att, eller, vi hoppas på att skapa en gemensam arabisk militär styrka för flera syften som vi kan ingripa och bekämpa terrorism i andra länder.
-Sista frågan lite bort från ämnet. Banketten som sker efter mötet. Ser du fram emot den?
-Jo, jag tror att det kommer att vara jätteroligt och jag tror alla kommer vara där och vi kommer att ha det mysigt och trevligt.
-Tack för denna intervju.
-Tack själv.
NYSMUNs tidningsredaktion tackar delegaten från Egypten för denna intervju och önskar hela den Egyptiska delegationen och alla andra delegationer som ska delta i morgondagens FN möte lycka till!
Svenska regeringens (2014-2018) åsikter om bemötande
av IS: anhängare som återvänder till det svenska samhället
När en person gör valet att strida för en terrororganisation så riskeras även det förtroende som samhället har för dessa individer. I en enkät från SVT svarade riksdagens partier på frågor om ämnet. Men hur tänkte Sveriges regering i föregående mandatperiod om frågan; hur ska samhället ta emot potentiella krigsförbrytare?
Miljöpartiets riksdagsledamot Annika Hirvonen sade 2015 att: ”Självklart ska de som begått brott straffas. Vi ser även att det måste förekomma ett tydligt extraarbete där samhället ger stöd och skapar möjligheter för dem som vill lämna extrema rörelser”. Hjälpen ska då ske genom att bistå med utbildningar, jobb och rättspsykiatrisk vård efter att brottet är sonat (Wicklén & Makar, 2015).
Socialdemokraterna (SAP) har, enligt dåvarande justitieminister Morgan Johansson, liknande åsikter angående återvändande IS-anhängare. De vill göra det olagligt att resa utomlands för att strida för terrororganisationer och stödjer förslaget att införa samhällsförberedande hjälp som utbildningar och psykvård. SAP:s svar på frågan i SVT:s enkät stämmer delvis överens med deras hemsidas förklaring angående frågan. De vill kriminalisera anslutningar till terrororganisationer, deltagande i strid och att dessa handlingar måste bekräftas av regeringen, dock minskar fokus på hjälp för återvändarna. SAP vill att Sverige har en ledande roll i arbetet av nedskärningen av stridskrafterna för IS. FN-länderna behöver tillsammans verka för att minska resurser som kapital, rekryter och materiel för dessa grupper (Wicklén & Makar, 2015, Ahlin & Johansson, 2014).
SAP vill att det ska vara olagligt att söka efter information som kan anses vara förberedande till terrorbrott (t.ex. info om bomb- och vapentillverkning). Johansson menar detta som en följd efter att terrorförberedande resor och deltagande av terrorbrott har kriminaliserats. Han säger att; ”Straffet för självstudier föreslås bli det samma som för att utbilda sig i terroristbrott på andra sätt, max två års fängelse i normalfallet. Anses brottet vara särskilt grovt kan maxstraffet bli sex års fängelse”. Denna åtgärd blir svår att skriva in i lagboken, det krävs en tydlig skillnad mellan terrorförberedelse och andra informationssökningar sade terrorexperten Magnus Ranstorp till Sydsvenskan (Sydsvenskan, 2017).
Om högerextremism
Högerextremism finns i större delen av världen och har olika organisationer i olika länder. I Europa finns t.ex. NMR (nordiska motståndsrörelsen) i Sverige och övriga Norden, Gyllene gryning i Grekland och Forza nuova i Italien. Den moderna högerextremismen fick ny fart på 1980-talet, och just 1980 utfördes en attack mot centralstationen i Bologna som ödelade hela stationen. Attacken resulterade i 85 döda och flera hundra skadade. Organisationen som sa sig vara ansvarig kallade sig för Nuclei Armati Revoluzionari, NAR. De var nyfascister som tog efter den senfascistiske tänkaren Julisus Evola som manade till revolt mot det nya samhället. Nu för tiden har man inte hört om några högerextrema terrorattacker. Det de gör istället är demonstrationer som t.ex. NMR. Den 30 september 2017 utförde NMR en demonstration i Göteborg. De startade ett upplopp när de stoppades av polisen efter att de vek av den väg de skulle gå. På så sätt kan de här grupperna framföra sina budskap. Det som är gemensamt för de tre grupper som nämnts innan är att de är politiska partier. Många frågar sig då kanske vad de här grupperna vill uppnå. NMR vill enligt säkerhetspolisen uppnå totalt styre med hjälp av revolution men de säger att de vill ha ett säkert Sverige med auktoriteter som styr. Gyllene gryning och Forza Nuova vill antagligen liknande till andra högerextrema partier, att ha ett styre i landet som är auktoritär. Högerextremismen är vanligt förknippande med nazismen, många grupper kallas därför för ”nynazister”, alltså kan man säga att ideologierna är liknande de till Nazismen.
Religiös extremism
– religion och terrorism
Idag är terrorism ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Runt om i världen har terrorattentat utförts av islamistiska grupper som Islamiska staten (IS) och al-Qaida. IS och al-Qaida är två närliggande grupper som båda använder sig av våld för att i Guds namn påverka politiskt och ideologiskt. Grupperna har en hel del likheter, men vad är det egentligen som skiljer dessa grupper åt?
Först och främst, vad innebär begreppet terrorism?
Enligt Nationalencyklopedins definieras terrorism som ”våldsdåd som görs för att uppnå politiska mål”. Terrorism kan delas in i de tre kategorierna statsterrorism, nationell terrorism och internationell terrorism (NE, u.å.).
Statsterrorism är ett terrordåd som utförs av regeringen eller staten i ett land. Syftet med dådet skulle till exempel kunna vara att undanröja oliktänkande politiskt viktiga personer i andra länder. Enligt NE har bland annat Syrien, Pakistan och Iran beskyllts för att utöva denna typ av terrorism (NE, u.å.).
Nationell terrorism är terrordåd som syftar till att påverka den egna staten. Dåden kan utföras av en grupp men också en enskild individ som vill påverka staten politiskt. Attentatet på Utöya i Norge 2011 där norrmannen Anders Bering Breivik sköt ihjäl 69 ungdomar är ett exempel på nationell terrorism (NE, u.å.).
Internationell terrorism inriktas på att terrorisera mål utanför det egna landets gränser. Många gånger är det fristående organisationer som utför denna typ av terrordåd. Syftet med attentaten är ofta att skapa uppståndelse så att de blir sedda av omvärlden och kan göra sina politiska åsikter hörda (NE, u.å.).
Hur kan Al-Qaida beskrivas?
Al-Qaida är ett islamistiskt terrornätverk som grundades av Osama bin Laden i Afghanistan på 1980-talet. Samtidigt som terrororganisationen växte fram pågick ett våldsamt inbördeskrig i landet. Det gjorde det möjligt för Al-Qaida att i skuggan av kriget agera obemärkt. Kriget gick ut på att upprorsgrupper kämpade för att störta den afghanska och sovjetiska regeringen. Al-Qaida som är en militant nätverksorganisation utgörs av en mängd sunnitiska grupper. Målet för denna islamistiska organisation är att ”upprätta islams storhet” genom att få bort den korrupta regimen som de anser finnas i alla muslimska länder. Den elfte september 2001 gjorde sig organisationen världskänd genom att attackera World Trade Center i New York samt försvarsdepartementet i Washington. Nästan 3000 människor förlorade sina liv som följd av attacken. Al-Qaida påstår sig även ligga bakom en mängd andra terrordåd som till exempel sprängningen av ambassaderna i Kenya och Tanzania. Terrororganisationen rättfärdigar sina terrordåd med att de för ett heligt krig som de kallar ”jihad” som självförsvar mot oliktänkande som exempelvis kommunister, ateister och människor med annan tro (Globalis, 2015).
Hur kan IS beskrivas?
IS som är en förkortning av islamiska staten är en sunnimuslimsk, islamistisk och militant terrororganisation. Organisationen som bildades var tidigare en del av terrornätverket Al-Qaida men bröt sig år 2013 loss och bytte namn till islamiska staten. Idag har de fortfarande en stark anknytning till varandra och precis som Al-Qaida så strider IS mot regeringarna i Irak och Syrien. För närvarande kontrollerar IS stora delar av Irak och Syrien och försöker att inrätta ett islamiskt rike (Globalis, 2018).
En viktig del av IS identitet är islam som är den religion som de påstår ligger till grund för deras värderingar. Det finns två olika inriktningar av islam och i Irak där IS först växte fram är shia den dominerande inriktningen. Sunnimuslimerna är däremot en minoritet vilket är viktigt att hålla minnet för att kunna förstå varför IS växte fram (Globalis, 2018).
2001 genomfördes en terrorattack mot USA vilket mynnade ut i en konflikt mellan Irak och USA. En följd blev att Storbritannien och USA gick ihop för att tillsammans avsätta regimen i Irak som Saddam Hussein var ledare för. Orsaken bakom var att de misstänkte att Iraks regering stöttade terrororganisationen Al-Qaida. Efter att Iraks regering störtats tillsattes en ny regering. Den gamla regeringen hade bestått av sunnimuslimer och därför hade den de som tillhör inriktningen fått särskilda rättigheter och förmåner. Den nya regeringen består av shiamuslimer vilket har inneburit att förmånerna för sunnimuslimerna som är minoritet i landet har tagits bort. Det har skapat en konflikt mellan shia- och sunnimuslimerna vilket tillsammans med den västliga ockupationen av Irak har lagt grunden till att Islamiska staten Som motreaktion på det växte den sunnimuslimska terrorgruppen islamiska staten bildades (Globalis, 2018).
Vad skiljer grupperna åt?
Grupperna har mycket gemensamt med varandra och de strävar efter samma mål. Det huvudsakliga målet för båda grupperna är att göra sig av med den västerländska kulturen och byta ut den mot en traditionell islamistisk kultur där alla lever enligt koranens levnadsregler och sharialagarna. Även om Al-Qaida och IS strävar efter samma sak så finns det ändå flera viktiga skillnader mellan grupperna. En skillnad är att grupperna utövar olika typer av terrorism och har olika taktiker för att uppnå förändring. IS ägnar sig huvudsakligen åt nationell terrorism eftersom de på plats försöker påverka genom att kriga på traditionellt vis med en armé. Enligt reportern Kristina Wong använder IS vapen som exempelvis granater och automatkarbiner vilket enligt henne kan betraktas som traditionella krigsmetoder. Det är också viktigt för IS att utropa territorium som de tagit över som exempelvis Norra delen av Irak och Syrien (Wong, 2014).
Till skillnad från IS ägnar sig al-Qaida främst åt internationell terrorism. Istället för att fokusera på att övervinna landområden så har al-Qaida valt en annan strategi där de försöker påverka genom att vinna uppmärksamhet i internationell media. Uppmärksamhet har de fått genom att de utfört attentat i andra länder som USA, Tanzania och Kenya. Deras strategi kan jämfört med IS betraktas som mer långsiktig då de planerar med inför framtiden medan IS försöker att skapa en snabb förändring genom att i större utsträckning använda våld.
Ytterligare en skillnad mellan grupperna är deras sätt att finansiera sig. Att genomföra terrordåd kostar mycket pengar och för att få råd har terrorgrupperna gått till väga på olika sätt. Medan al-Qaida får sina intäkter genom donationer så får IS till största del in sina pengar genom försäljning av olja på den svarta marknaden (Wong, 2014).
Sammanfattningsvis går det att dra slutsatsen att det som skiljer dessa närliggande terrororganisationer åt inte handlar om vad de vill uppnå utan hur de vill uppnå det. Målet för båda är en islamistisk stat där människor lever efter koranen och de strikta sharialagarna samt att den västerländska kulturen försvinner. Skillnaderna handlar om vilka taktiker de använder för att nå dit som exempelvis valet att försöka påverka genom nationell eller internationell terrorism.
Vänsterextremism
Vänsterextremister eller ”den autonoma vänstern” som de oftast kallas är en grupp som oftast glöms bort i skuggan av deras raka motsats högerextremisterna. I dagens nyhetskanaler och tidningar får vi se olika dåd som utförts utav högerextrema människor medan man inte hör ett ljud om den autonoma vänstern. En stor anledning till detta kan antas var att den autonoma vänstern står för saker som vårt svenska samhälle men också hela västvärldens samhälle håller med om. De är emot saker som rasism och sexism samtidigt som de står för feminism. I dagens samhälle är dessa åsikter betraktade som både vettiga och normala. Det är de här åsikterna som är normen i det västerländska samhälle som vi lever i. Det är just därför som vi inte ser något om vänsterextremism i tidningar, på tv eller på anda sorter av sociala medier.
På grund av detta kan de som ägnar sig åt vänsterextremism i stort sett göra det helt oupptäckta av majoriteten av samhället. Organisationer kan planera och utföra dåd mot både individer och grupper i samhället utan några större konsekvenser. En av dessa organisationer är Antifa eller AFA som namnet kan förkortas till. Denna organisation är den största vänsterextrema organisationen i Sverige. De ängar sig för det mesta åt att förfölja högerextremister framförallt nordiska motstånds rörelsens (NMR) medlemmar genom att kartlägga deras liv och lägga upp dem på olika sociala medier samt skriva artiklar där både bilder på personerna samt deras adress, boende ort och postnummer där högerextremisten bor. Detta kan och har lett till att de personer vars liv har blivit publicerade på sociala medier trakasseras och även attackeras av personer som inte håller med deras åsikter. Vissa kan hävda att de får vad de förtjänar för sina åsikter, men vi bor i ett land där yttrandefrihet vilket betyder att man får yttra sig oavsett hur kontroversiella och ohumanistiska dina åsikter är.
AFA står också mycket ofta vid tillåtna högerextremistiska demonstrationer och trakasserar och bråkar med både demonstranterna och de närvarande poliserna. Vid dessa tillfällen har som sagt demonstrationen fått tillåtelse att genomföras men AFA har inte någon som helst tillåtelse att befinna sig på platsen. Detta har fått följden att AFA har ett ganska dåligt rykte bland de människor som känner till organisationen.
En annan sak som gör att man kan sätta ordet extremist på till exempel AFA medlemmar är att de har en dålig vana att kalla alla oliktänkande för rasister även om personen i fråga inte sagt något som är speciellt rasistiskt. Detta har i sin tur smutskastat AFA som organisation och är en av de saker som bidrar till att saker som feminism misstolkas av vissa människor. Detta är en liknelse som de har med sina högerextremistiska fiender vilket gör att man måste ställa sig frågan. Även fast denna typ av extremister inte använder sig av lika mycket våld, är det verkligen bättre än deras högerextremistiska motpart?
Vilka riskfaktorer påverkar en individ
till radikalisering?
Det finns generella personlighetsdrag och riskfaktorer i miljön som ofta kan leda till en radikaliseringsprocess. Dessa personlighetstyper är skapade för att människor i omgivningen lättare ska kunna identifiera en person som är på väg att radikaliseras (Säkerhetspolisen 2010) När en individ radikaliseras är det ofta en av ”fyra vägar” in i radikaliseringsprocessen. Fyra personlighetstyper anses framför allt ligga i riskzonen till radikaliseringen. (Haag 2011; Boström 2016; Samtalskompassen u.å. Säkerhetspolisen 2010).
Utagerarens väg
Det är i många fall en person med en problematisk bakgrund eller uppväxt. Den stökiga och problematiska uppväxten påverkar de sociala och i vissa fall mentala delarna hos en människa. Det kan bidra till att en individ blir spännings- och uppmärksamhetssökande samt våldsbejakande och lättare lockas till en våldsam miljö (Haag 2011; Boström 2016; Samtalskompassen u.å. Säkerhetspolisen 2010).
Grubblarens väg
Det är en personlighetstyp som i många fall känner sig utstött och känner svårigheter att finna sin plats i samhället. Grubblaren kännetecknas av en sökande individ som läser och funderar sig till svar på frågor istället för att bli utagerande och utöva våld. Det inåtvända beteendet kan i vissa fall leda det till ett ”självradikaliserande”.
Intresse för bland annat religion och ideologier kan få person att bygga upp en frustration för samhället och på så sätt påverkas in i en våldsam extremism miljö. Grubblaren är tystlåten, tillbakadragna och tillhör oftast en vanliga familj. Detta försvårar identifieringen av en individ på väg in i radikalisering (Haag 2011; Boström 2016; Samtalskompassen u.å. Säkerhetspolisen 2010).
Familjens väg
För en person som vuxit upp och påverkats av sin familj, släkt eller vänner med avvikande och radikala tankar blir dessa idéer normala i hans eller hennes ögon.
Personen dras inte in i extremism tankar som utageraren och grubblaren utan finner dessa tankar normala från början. Många anser att det beror på en isolerad barndom med få kontakter utanför närmiljön samt brist på tillgång till människor med annan livssyn (Haag 2011; Boström 2016; Samtalskompassen u.å. Säkerhetspolisen 2010).
Kontaktsökarens väg
En kontaktsökare skiljer sig ifrån grubblaren och utageraren, den frestas inte av spänning och har inga ideologiska motiv från början. Han eller hon har heller inte påverkats från närmiljön.
En kontaktsökare ansluter sig till extremistgrupper av sociala skäl som gemenskap eller närhet. Vilken grupp denne individ går med i är en tillfällighet. Det kan bero på en önskad relation till en radikaliserad individ eller att en organisation lockat till sig kontaktsökaren.
Extremism organisationer spelar på känslor och lockar speciellt till sig kontaktsökare, eftersom de är mer mottagliga. Radikaliserade personer rekryterar dessa individer genom att erbjuda samhörighet, närhet och en gemensam meningsmotståndare vilket är nästintill omöjligt för en kontaktsökare att avstå (Haag 2011; Boström 2016; Samtalskompassen u.å. Säkerhetspolisen 2010).
Push- och pullfaktorer
Pushfaktorerna och pullfaktorerna är riskfaktorer som omvärlden kan påverka och vad den egne individen har för inställning. Exempelvis kan en individ vara politiskt intresserad och kunnig inom en ideologi medan någon annan vill känna tryggat och gemenskap inom en grupp. En annan är spänningssökande och letar efter nya upplevelser eller erfarenheter.
Push faktorer
Push faktorer är drivkraften hos den egna individen, en känsla där exempelvis våld eller spänning ses som fascinerande eller en känsla av diskriminering eller utanförskap. I bilden nedan finns exempel på andra drivkrafter (Säkerhetspolisen 2010).
Pull faktorer
En pullfaktor är något som lockar, en dragningskraft från exempelvis en organisation eller grupp som lockar en individ till sig. Ett exempel på ett sådant tillfälle kan vara när en grupp lockar en individ med bland annat dålig självkänsla till en känsla av meningsfullhet (Säkerhetspolisen 2010).
Endast 2 % av terrordåden i EU är religiöst motiverade
De senaste åren har antal terrorattacker i Europa ökat kraftigt och blivit mycket uppmärksammat i media. Många tror att de flesta terrorattacker de läser om i media som har skett i Europa är kopplade till muslimsk terrorism. Att IS som är en islamsk extremistgrupp står bakom största delen av terrorattackerna är en myt. Studier som Europol gjort visar att endast 2 % av alla terrordåd i Europa som är religiöst motiverade.
År 2013 inträffade 152 terrorattacker i EU men bara två av dem var religiöst motiverade. Den största delen av terrorattackerna utfärdades av etno-nationalistiska grupper eller med separatistiska övertygelser (Beenish, 2015). Här nedan kan du se ett diagram från europol.europa.eu som visar antalet terroristattacker som har en religiös motivering (blå färg) samt antalet terroristattacker som inte har en religiös motivering utan motivering av andra slag (röd färg)
Anledningen till varför majoriteten av den svenska befolkningen tror att de flesta terrorattackerna uträttas av religiösa extremistgrupper, speciellt islamska extremister, är på grund av media. Media rapporterar om terrorism och målar upp en felaktig bild av hur det egentligen är och varifrån terrorismen kommer. I den bilden som media ger en ingår inte inhemsk terrorism vilket de flesta terrorattackerna som sker är (Burén, 2015).
En till anledning varför religiösa/muslimska terrorism får mer uppmärksamhet kan vara för att de terrorattackerna dödat flest människor. Flest offer drar till sig mest uppmärksamhet i media vilket resulterar i en felaktig bild av terrorism och vad det är.
Att svenska medborgare har en förvrängd bild av terrorism och våldsbejakande extremism är ett problem eftersom det ger ett orättvist fokus på islam och det muslimska folket. På grund av att man endast fokuserar på islam inom terrorism tar oskyldiga muslimska människor stryk. Det fokus som hamnar på islam går ut över muslimer eftersom människor kan dra slutsatsen att muslimer generellt är terrorister. Det är fel och orättvist eftersom andelen islamska terroristattacker är ytterst liten jämfört med t.ex. inhemska terroristattacker (Burén, 2015).
Eftersom detta är ett problem måste kunskapen om terrorism öka och bilden som media ger vridas tillbaka till den rätta.
Historien bakom självmordsbombaren: Prestige, Tro & Desperation
De olika motiven som kan driva en självmordsbombare
Föremål flyger i luften, samtidigt som skräckslagna människor flyr i panik.
Det är en tisdagskväll i december år 2010. Folket går fridfullt utmed Olof Palmes gata i Stockholm. Klockan slår 17:02, friden bryts av en oväntad och kraftig explosion. En man senare identifierad som 28 åriga Taimour Abdulwahab har sprängt sig själv och är numera klassad som Sveriges första självmordsbombare. Detta väckte naturligt många reaktioner, men frågan som i stort sätt alla ställde sig var: ”Varför?”. Svaret kan vagt sammanfattas i tre ord: prestige, tro och desperation.
Prestige uppnås med hjälp av omgivningen, på både statlig och individnivå. Dessa två påverkar dessutom varandra. Tillexempel döps skolor i Palestina efter självmordsbombare (statlig nivå) vilket därefter har lett till att de uppfattas som förebilder för eleverna (individnivå) (Fendel, 2017). All prestige grundar sig dock i striden för det ”egna landet/folket”, vilket är en av de största drivfaktorerna enligt psykologen Erik Wennström och Robert Pape, professor vid Chicagos universitet.
Ett av de mer omtalade faktorerna är tro. Å andra sidan kallar man en självmordsbombare i denna kontext för martyr ”den som dött för sin religiösa tro.” (Ne.se, u.å.), På grund av samtliga religioners förbud gentemot självmord. Rekryterarna ser alltså till att ingen med självmordstankar tar del av attentaten eftersom de har ett annat ändamål. Det finns extremism inom alla sorters livsåskådningar däremot är det islamismen som tar upp flest rubriker i dagens media. Islamism grundar sig ofta i wahhabisms där en av grundtankarna är att majoriteten av dem som kallar sig muslimer i själva verket går emot religionen (M, Omar, 2014). Detta innebär att exempelvis den Islamiska Staten (IS) anser sitt handlande vara en tjänst gentemot samhället. Eftersom de vill ”rensa” jorden från de som inte respekterar deras idé om islam (M, Omar, 2014). Med bland annat detta tankesätt lyckas rekryterarna övertala människor att följa och engagera sig i deras grupper.
Beroende på individens levnadsstandard kan desperationen efter bättre förutsättningar vara mer eller mindre drivande. Enligt Karl Bergholm Larssons artikel Motiven bakom självmordsdåd inte självklara får anhöriga i Gaza mellan 3000 – 5000 dollar om en familjemedlem utför ett självmordsattentat. Detta stärker teorin om att självmordsbombaren offrar sig för familjens ekonomiska välstånd. Eftersom det ibland rör sig om ett lågt ekonomiskt kapital hos befolkningen i samtliga länder.
En sammanfattning av ett stort och komplext problem är aldrig lösningen. Dock är det en introduktion till vad som kan leda till en lösning till problemet.
Prestige uppnås med hjälp av omgivningen, på både statlig och individnivå. Dessa två påverkar dessutom varandra. Tillexempel döps skolor i Palestina efter självmordsbombare (statlig nivå) vilket därefter har lett till att de uppfattas som förebilder för eleverna (individnivå) (Fendel, 2017). All prestige grundar sig dock i striden för det ”egna landet/folket”, vilket är en av de största drivfaktorerna enligt psykologen Erik Wennström och Robert Pape, professor vid Chicagos universitet.
Ett av de mer omtalade faktorerna är tro. Å andra sidan kallar man en självmordsbombare i denna kontext för martyr ”den som dött för sin religiösa tro.” (Ne.se, u.å.), På grund av samtliga religioners förbud gentemot självmord. Rekryterarna ser alltså till att ingen med självmordstankar tar del av attentaten eftersom de har ett annat ändamål. Det finns extremism inom alla sorters livsåskådningar däremot är det islamismen som tar upp flest rubriker i dagens media. Islamism grundar sig ofta i wahhabisms där en av grundtankarna är att majoriteten av dem som kallar sig muslimer i själva verket går emot religionen (M, Omar, 2014). Detta innebär att exempelvis den Islamiska Staten (IS) anser sitt handlande vara en tjänst gentemot samhället. Eftersom de vill ”rensa” jorden från de som inte respekterar deras idé om islam (M, Omar, 2014). Med bland annat detta tankesätt lyckas rekryterarna övertala människor att följa och engagera sig i deras grupper.
Beroende på individens levnadsstandard kan desperationen efter bättre förutsättningar vara mer eller mindre drivande. Enligt Karl Bergholm Larssons artikel Motiven bakom självmordsdåd inte självklara får anhöriga i Gaza mellan 3000 – 5000 dollar om en familjemedlem utför ett självmordsattentat. Detta stärker teorin om att självmordsbombaren offrar sig för familjens ekonomiska välstånd. Eftersom det ibland rör sig om ett lågt ekonomiskt kapital hos befolkningen i samtliga länder.
En sammanfattning av ett stort och komplext problem är aldrig lösningen. Dock är det en introduktion till vad som kan leda till en lösning till problemet.
Våldsbejakande extremism i Västeuropa under 2000-talet
Många terroristattacker har ägt rum under åren. Attacker som har tagit oerhört många liv. Attacker som berört många fler. På grund av att det är många länder som har blivit utsatta för terror är det en aktuell fråga, och även om terrorattacker minskar i världen så finns det en ökning i västländer. 2017 sjönk dödsfallen i Västeuropa med 65 % medan terrorattacker ökade med 7 %. De terrorattentat som sker i Europa och USA är endast 5 % av alla attentat som sker i världen (Kleberg F. C, 2018).
Många nyhetssidor har skrivit om attackerna och nedan kommer de mest uppmärksammade attackerna framgå som ägt rum under 2000-talet.
Ett självmordsattentat skedde i London 2005 där fyra bomber utlöstes Sammanlagt dödades 52 människor och fler än 700 skadades (Sveriges Radio, 2015). Sex år senare, 2011 utsattes Norge för ett terrorattentat genom att en bomb placerats ut och utlösts. Ett antal timmar efteråt öppnade en man eld och sköt mot deltagare i ett sommarläger (Krisinformation.se, 2014). Bomben resulterade i 8 döda och 209 skadade medan skjutningen tog 69 liv (SVT Nyheter,
u.å.).
Ett land som har blivit hårt drabbat av terrordåd är Frankrike och 2015 drabbades de av två terrorattentat varav det första riktades mot tidningen Charlie Hebdo där 13 människor dog. Inte långt efter övertog en terrorist en butik med gissla som resulterade i att fyra i gisslan dödades samt terroristen (Gerdfeldter, 2015). Det andra dådet ägde rum senare samma år i Frankrike och skulle bli det allvarligare terrorattentatet i Europa sedan Bombdådet 2004 i Madrid (Listor.se, 2017). Med många explosioner och skjutningar dödades sammanlagt 130 människor samt 8 terrorister. Året efter, skedde ännu ett attentat i Frankrike med en lastbil som körde över människor och sammanlagt dog 84 människor (Gerdfeldter, 2015).
Sammanfattningsvis har det skett många terroristattentat som har kostat många liv och som inte får glömmas bort. De dåd som har nämnts är urval som har publicerats i medier och som har uppmärksammats. Många fler terrordåd har skett, och andra länder i Västeuropa som har attackerats är Sverige, Belgien, Tyskland, Spanien, Danmark, Finland samt fler dåd har ägt rum i Frankrike och Storbritannien. På grund av våldsbejakande extremister fortfarande utför dåd är detta en aktuell fråga som är viktig att uppmärksamma.
Våldsbejakande extremismens påverkan på islamofobin i Sverige
Terrordåd i Paris, Stockholm och Köpenhamn är en av de platserna som terroristerna har attackerat. Många av dessa terrorister är anknutna till den islamistiska staten och deras version av islam har gjort så att många människor har blivit rädda, vilket i sin tur har skapat fördomar samt hat mot muslimer. Vilken effekt får detta på människor tillhörande den islamiska tron? Finns det likheter mellan terrorism och islamofobi? I sådana fall hur mycket har islamofobiska hatbrott ökat efter terrorattentaten?
På vilka sätt blir de svenska muslimer påverkade av islamofobin?
I rapporten ”Kedjor av händelser” lyfter forskaren i sociologi Moa Bursell olika situationer som muslimer har varit med om och som har uppfattas som kränkande enligt dem. I kategorin misstänkliggjord som innefattar misstanke för våld och/eller andra olagliga handlingar, diskuterar hon hur muslimer upplever kränkningar i form av misstanke inom olika miljöer. Anklagelserna kan handla om stöld i en affär/ butik, terrorism på flygplatser, finansiering av terrorism vid bankärenden och bedrägeri i försäkringsärenden. Dock de vanligaste anklagelserna som Bursell tar upp är när det kommer till ”stöld” i affärer. Det kan förekomma visitering, förföljelser eller genomsökning av väskor och andra tillhörande ägodelar som har upplevts som kränkande för dessa människor. Ytterligare anmälningar som har utförts var anklagelse för terrorism på en flygplats. I detta scenario var det en muslimsk kvinna på väg till en inrikes tjänsteresa. Det hon inte förväntade sig var att bli stoppad av metalldetektorn som började pipa i säkerhetskontrollen på flygplatsen. Säkerhetsvakten började ryka i hennes slöja i tanke om att det piper på grund av att det fanns något under den. Kvinnan ville inte ta av sig slöjan men hon var på väg att göra det i alla fall eftersom säkerhetsvakten ville undersöka henne. Dock innan hon hann ta av sig den så gick säkerhetsvakten därifrån utan att slutföra kontrollen. Anmälaren uttrycker händelsen som om säkerhetsvaktens handling enbart grundade sig på diskriminering med bland annat inslag av islamofobiska motiv (Bursell 2017).
Enligt artikeln ”Kvinnor i slöja extra utsatta” skriver Petter Ljunggren och Mikael Funke i Sveriges televisions Uppdrag granskning om muslimska kvinnors anmälningar år 2015. Dessa islamofobiska anmälningar hade en anknytning till deras slöja. Dessutom upplevde de både verbala och fysiska trakasserier angående det. Antal anmälda islamofobiska hatbrott som gjordes detta år hade ökat 69 procent och på bara fyra år (Ljunggren, Funke 2015).
Finns det likhetstecken mellan terrorism och islamofobi?
I forskning.se: s artikel ”Terroristdåd ökar fördomar mot muslimer” uttrycker professorn i sociologi Klas Borell sin studie om ökningen av islamofobin. Han påstår att terroristernas våld skapar rädsla och osäkerhet hos människor, vilket i sin tur även sätter likhetstecken mellan islamistiska terrorister och vanliga muslimer. Dessutom säger han i sin analys att följden av islamistiska terrorattacker ökar handlingen av fördomar och hatbrott hos anti-muslimer (foskning.se 2015).
Hur mycket har islamofobiska hatbrott ökat i Sverige efter terrorattentaten i Europa år 2015?
I rapporten ”Hatbrott 2015” på Brottsförebyggande rådets hemsida utger utredarna Sofia Axell och Sara Westerberg en statistik på anmälningar som är associerade kring islamofobi. Dessa anmälningar har skett 560 gånger inom kategorin hatbrottsmotiv år 2015, varav huvudbrotten hade relevans till islamofobiska motiv. I jämförelse med året 2014 beräknades det istället 492 islamofobiska relaterade anmälningar, vilket motsvarar 100 % ökning sedan år 2011. Dessutom visar de i sin undersökning att det var omkring 37 000 personer som utsattes för 61 000 antireligiösa hatbrott, vilket motsvarar 0,5 % av befolkningen mellan 16 till 79 år (Axell, Westerberg 2016).
Sammanfattningsvis går det att konstatera att den effekten som våldsbejakande extremism har på människor tillhörande islamiska tron, går att kategoriseras i gruppen misstänkliggjord med fyra undergrupper. Nämligen anklagelse för stöld, terrorism på flygplatser samt finansiering av terrorism vid bankärenden och bedrägeri i försäkringsärenden.
Klar Borell påstår även att terroristernas våld skapar rädsla och osäkerhet hos människor, vilket i sin tur även sätter likhetstecken mellan islamistiska terrorister och vanliga muslimer. Dessutom i jämförelse med året 2014 beräknades det istället 492 islamofobiska relaterade anmälningar, vilket motsvarar 100 % ökning sedan år 2011.
På vilka sätt blir de svenska muslimer påverkade av islamofobin?
I rapporten ”Kedjor av händelser” lyfter forskaren i sociologi Moa Bursell olika situationer som muslimer har varit med om och som har uppfattas som kränkande enligt dem. I kategorin misstänkliggjord som innefattar misstanke för våld och/eller andra olagliga handlingar, diskuterar hon hur muslimer upplever kränkningar i form av misstanke inom olika miljöer. Anklagelserna kan handla om stöld i en affär/ butik, terrorism på flygplatser, finansiering av terrorism vid bankärenden och bedrägeri i försäkringsärenden. Dock de vanligaste anklagelserna som Bursell tar upp är när det kommer till ”stöld” i affärer. Det kan förekomma visitering, förföljelser eller genomsökning av väskor och andra tillhörande ägodelar som har upplevts som kränkande för dessa människor. Ytterligare anmälningar som har utförts var anklagelse för terrorism på en flygplats. I detta scenario var det en muslimsk kvinna på väg till en inrikes tjänsteresa. Det hon inte förväntade sig var att bli stoppad av metalldetektorn som började pipa i säkerhetskontrollen på flygplatsen. Säkerhetsvakten började ryka i hennes slöja i tanke om att det piper på grund av att det fanns något under den. Kvinnan ville inte ta av sig slöjan men hon var på väg att göra det i alla fall eftersom säkerhetsvakten ville undersöka henne. Dock innan hon hann ta av sig den så gick säkerhetsvakten därifrån utan att slutföra kontrollen. Anmälaren uttrycker händelsen som om säkerhetsvaktens handling enbart grundade sig på diskriminering med bland annat inslag av islamofobiska motiv (Bursell 2017).
Enligt artikeln ”Kvinnor i slöja extra utsatta” skriver Petter Ljunggren och Mikael Funke i Sveriges televisions Uppdrag granskning om muslimska kvinnors anmälningar år 2015. Dessa islamofobiska anmälningar hade en anknytning till deras slöja. Dessutom upplevde de både verbala och fysiska trakasserier angående det. Antal anmälda islamofobiska hatbrott som gjordes detta år hade ökat 69 procent och på bara fyra år (Ljunggren, Funke 2015).
Finns det likhetstecken mellan terrorism och islamofobi?
I forskning.se: s artikel ”Terroristdåd ökar fördomar mot muslimer” uttrycker professorn i sociologi Klas Borell sin studie om ökningen av islamofobin. Han påstår att terroristernas våld skapar rädsla och osäkerhet hos människor, vilket i sin tur även sätter likhetstecken mellan islamistiska terrorister och vanliga muslimer. Dessutom säger han i sin analys att följden av islamistiska terrorattacker ökar handlingen av fördomar och hatbrott hos anti-muslimer (foskning.se 2015).
Hur mycket har islamofobiska hatbrott ökat i Sverige efter terrorattentaten i Europa år 2015?
I rapporten ”Hatbrott 2015” på Brottsförebyggande rådets hemsida utger utredarna Sofia Axell och Sara Westerberg en statistik på anmälningar som är associerade kring islamofobi. Dessa anmälningar har skett 560 gånger inom kategorin hatbrottsmotiv år 2015, varav huvudbrotten hade relevans till islamofobiska motiv. I jämförelse med året 2014 beräknades det istället 492 islamofobiska relaterade anmälningar, vilket motsvarar 100 % ökning sedan år 2011. Dessutom visar de i sin undersökning att det var omkring 37 000 personer som utsattes för 61 000 antireligiösa hatbrott, vilket motsvarar 0,5 % av befolkningen mellan 16 till 79 år (Axell, Westerberg 2016).
Sammanfattningsvis går det att konstatera att den effekten som våldsbejakande extremism har på människor tillhörande islamiska tron, går att kategoriseras i gruppen misstänkliggjord med fyra undergrupper. Nämligen anklagelse för stöld, terrorism på flygplatser samt finansiering av terrorism vid bankärenden och bedrägeri i försäkringsärenden.
Klar Borell påstår även att terroristernas våld skapar rädsla och osäkerhet hos människor, vilket i sin tur även sätter likhetstecken mellan islamistiska terrorister och vanliga muslimer. Dessutom i jämförelse med året 2014 beräknades det istället 492 islamofobiska relaterade anmälningar, vilket motsvarar 100 % ökning sedan år 2011.
Sammanslutna men utsatta
Idag är världens ungdomar mer sammankopplade än någonsin tidigare, tack vare internet, datorer och mobiler med det betyder även att det är lättare än någonsin att kontakta dessa ungdomar och påverka dem.
Det är något som IS, en känd terror grupp, vet mycket väl. IS i deras försök att rekrytera ungdomar, har använt sig av många tekniker.
En utav de mer bisarra teknikerna involverar kattungar, Nutella och andra kända märken. I flera av deras propaganda bilder så kan man se män posera med katter och texter som kallar dem ”little mujahid” vilket betyder ”lilla krigaren”. Online är katter och kattungar stora och kända. På olika sociala medier kan man se hur dessa djur har flera miljoner följare. Is använder sig även utav kända märken i sin propaganda i sina försök att få livet inom Jihad mer normalt och lockande. I en artikel ”Terrorgruppen IS rekryterar ungdomar genom kattungar och Nutella” för SVT, skriven utav Marie Sundberg intervjuades Lisa Kaati, där ett direkt citat från henne var ” Varumärken spelar en jätteviktig roll för att visa att allt som finns hemma även finns i kalifatet. Man refererar ofta till varumärken i bloggar, det kan till exempel stå ”livet i kalifatet är perfekt vi har massor kattungar och äter Nutella varje dag.”
I en annan artikel utav Karin Ingströmer, skriver även hon om hur IS rekryterar ungdomar. Ingströmer skriver att unga idag är väldigt utsatta via social medier och att de oftast blir kontaktade via just dessa.
Sveriges radio skriver även de om IS och i en artikel vid namn ” Så lockas svenskar via nätet att strida för Isis” skriven 2014, finns ett citat ifrån Magnus Sandelin, en känd författare som skriver reportage om IS själv. Citatet lyder ”Det man kan se är framför allt en väldigt grov propaganda för al-Qaida inspirerade grupper. Och även då senaste månaderna för Isis. Det man också kan se att det på den här gruppen skedde det ganska raka uppmaningar att åka ner, säger Magnus Sandelin.” Citatet var relaterat en sluten Facebook grupp som var fylld utav propaganda som var direkt kopplat till Al-Quaida relaterade grupper.
Det är något som IS, en känd terror grupp, vet mycket väl. IS i deras försök att rekrytera ungdomar, har använt sig av många tekniker.
En utav de mer bisarra teknikerna involverar kattungar, Nutella och andra kända märken. I flera av deras propaganda bilder så kan man se män posera med katter och texter som kallar dem ”little mujahid” vilket betyder ”lilla krigaren”. Online är katter och kattungar stora och kända. På olika sociala medier kan man se hur dessa djur har flera miljoner följare. Is använder sig även utav kända märken i sin propaganda i sina försök att få livet inom Jihad mer normalt och lockande. I en artikel ”Terrorgruppen IS rekryterar ungdomar genom kattungar och Nutella” för SVT, skriven utav Marie Sundberg intervjuades Lisa Kaati, där ett direkt citat från henne var ” Varumärken spelar en jätteviktig roll för att visa att allt som finns hemma även finns i kalifatet. Man refererar ofta till varumärken i bloggar, det kan till exempel stå ”livet i kalifatet är perfekt vi har massor kattungar och äter Nutella varje dag.”
I en annan artikel utav Karin Ingströmer, skriver även hon om hur IS rekryterar ungdomar. Ingströmer skriver att unga idag är väldigt utsatta via social medier och att de oftast blir kontaktade via just dessa.
Sveriges radio skriver även de om IS och i en artikel vid namn ” Så lockas svenskar via nätet att strida för Isis” skriven 2014, finns ett citat ifrån Magnus Sandelin, en känd författare som skriver reportage om IS själv. Citatet lyder ”Det man kan se är framför allt en väldigt grov propaganda för al-Qaida inspirerade grupper. Och även då senaste månaderna för Isis. Det man också kan se att det på den här gruppen skedde det ganska raka uppmaningar att åka ner, säger Magnus Sandelin.” Citatet var relaterat en sluten Facebook grupp som var fylld utav propaganda som var direkt kopplat till Al-Quaida relaterade grupper.
Nordiska motståndrörelsen
En tillåten extremistisk terroristgrupp
De mänskliga rättigheterna, artikel 1, betonar allas lika värde, rättigheter och förnuft. Ändå finns det grupper och personer som inte håller med om detta. Exempel på dessa människor och grupper är den högerextrema gruppen NMR, eller nordiska motståndsrörelsen.
Nordiska motståndsrörelsen är aktiva främst i Sverige, däremot finns det många liknande grupper runtom i världen. Gruppen NMR grundar sig i nationalsocialismen och har anknytningar till liknande åsikter från grupper innan, under och efter andra världskriget.
Nationalsocialismen, även kallad nazismen, hävdar att den suveräna rasen är den vita. De anser att man ska kämpa och stå upp för sin ras och att den starkaste rasen, den vita, ska dominera över dem andra. NMR står bakom Tyr runan(1) som står för seger och kamp. NMR hävdar att runan står för ”… rasens vilja till liv, och beredskapen att säkra själva livet vad det än må kräva av oss som följer dess väg” (nordfront.se, 2015). De säger att massinvandringen är en tickande bomb, har flera demonstrationer och även olika aktiviteter påverkar omgivningen negativt.
Enligt svenska dagbladet är det svårt för de Svenska Myndigheterna att exakt veta hotet från nationalsocialistiska grupper. Däremot Säger Svenska säkerhetspolisen att Nazisternas våld är tillräckligt oroande och våldsamt för att klassas som terrorism.
Dessa nationalsocialistiska grupper som Nordiska motståndsrörelsen ökar och blir mer aktiva. Medlemmarna är ofta dömda för bland annat dråp, vapeninnehav, mord eller misshandel.
Gruppen samt en liknande grupp med samma värderingar och mål har nyligen blivit förbjudet i Finland. Däremot finns det inget förbud mot nazister i Sverige. Dock kräver FN att bland annat Sverige ska förbjuda grupper som förespråkar nazistiska ideologier. Eftersom Sverige under 1970-talet skrev på FN:s rasdiskrimineringskonvention, och fortfarande inte förbjuder dessa grupper så möts de ofta av kritik från FN om just detta ämne.
(1)Tyr runan = Nordisk mytologi om rättvisa.
Nordiska motståndsrörelsen är aktiva främst i Sverige, däremot finns det många liknande grupper runtom i världen. Gruppen NMR grundar sig i nationalsocialismen och har anknytningar till liknande åsikter från grupper innan, under och efter andra världskriget.
Nationalsocialismen, även kallad nazismen, hävdar att den suveräna rasen är den vita. De anser att man ska kämpa och stå upp för sin ras och att den starkaste rasen, den vita, ska dominera över dem andra. NMR står bakom Tyr runan(1) som står för seger och kamp. NMR hävdar att runan står för ”… rasens vilja till liv, och beredskapen att säkra själva livet vad det än må kräva av oss som följer dess väg” (nordfront.se, 2015). De säger att massinvandringen är en tickande bomb, har flera demonstrationer och även olika aktiviteter påverkar omgivningen negativt.
Enligt svenska dagbladet är det svårt för de Svenska Myndigheterna att exakt veta hotet från nationalsocialistiska grupper. Däremot Säger Svenska säkerhetspolisen att Nazisternas våld är tillräckligt oroande och våldsamt för att klassas som terrorism.
Dessa nationalsocialistiska grupper som Nordiska motståndsrörelsen ökar och blir mer aktiva. Medlemmarna är ofta dömda för bland annat dråp, vapeninnehav, mord eller misshandel.
Gruppen samt en liknande grupp med samma värderingar och mål har nyligen blivit förbjudet i Finland. Däremot finns det inget förbud mot nazister i Sverige. Dock kräver FN att bland annat Sverige ska förbjuda grupper som förespråkar nazistiska ideologier. Eftersom Sverige under 1970-talet skrev på FN:s rasdiskrimineringskonvention, och fortfarande inte förbjuder dessa grupper så möts de ofta av kritik från FN om just detta ämne.
(1)Tyr runan = Nordisk mytologi om rättvisa.
